Idag var det dags för ett lite längre pass. Jag (Nina) kände mig ovanligt stark igår och hoppades på en lika pigg dag idag. Det märks att många i teamet börjar få skavanker och förslitningar här och var. Självklart smärtar det för de flesta i området som belastar sadeln timme efter timme :). Men också nackar, ryggar, axlar, lår och knän gör sig påminda. För min del är det tunga ömma lår som gäller de två senaste dagarna. Känns okej när jag cyklar men såhär på kvällen eller när jag cyklar igen efter ett stopp (rödljus el liknande) kryllar det nästan i de ömma lårmusklerna. Två i laget har blivit förkylda och en person har fått en sträckning, dessa tre kunde inte cykla hela sträckan idag.
Idag var det härlig cykling på jämn och fin asfalt i Holland. Mycket cykelvägar, men så är Holland också ett cykelland. Det märks att folk är vana vid landsvägscyklister när vi får möten på en cykelväg. Där kommer vi i 30 km/h + och drar oss till höger, och så susar 60-åriga Asta förbi med korg och allt utan att sakta in. Modigt och lite farligt, både för henne och oss.
De belgiska vägarna bjöd på fler skavanker än vi hittills sett. Även trafiken är annorlunda, hetsigare körning och mycket tutningar. Inte enbart för att heja på oss. Vi har en belgare i laget som är hur trevlig som helst, så inget emot belgare. Idag var det han som drog laget in i Belgien, det kändes nog väldigt speciellt för honom!
Sista halvtimmen innan målet i Genk bjöd på ÖSREGN. Det regnade spik! Då blir allt genomblött. Skor, kläder, glasögon bromsar...Viktigt att koncentrera sig på vägen så att man inte halkar. Urskönt att vara framme efter en sån naturdusch idag. In med cyklarna i en festlokal (!) på hotellet, detta blev den mekaniska verkstaden denna kvällen. Otroligt att dessa ställen kan ta emot 40 cyklister och ibland gånger 3 med allt vad det innebär av förvarning, mängder av mat och parkering av trailers och andra bilar som är med på rundorna.
I morse skickade vi iväg vykort till barn- och ungdomsklinikerna i Sverige och berättade hur det går för oss. Skönt att kunna berätta hur bra det faktiskt går och hur glada vi är för att vi är med i detta fantastiska projekt!
Nu är det sovdags. Imorgon blir det backar och framför allt Mur du Huy. Den tar vi 7 mil efter start. Målet imorgon är orten/staden Sedan i Frankrike.Cirka 20 mil.
Vilken upplevelse att få överraska er i Hengelo!
SvaraRaderaFortsätt att kämpa,så är ni snart i Paris.
Ni imponerar verkligen med er cykling-urstarkt!Teamet, som håller reda på allt och alla,är också värda en eloge.
Tack för senast o Lycka till hälsar
Lena o Peter(väskis)
Hej Nina och alla ni andra också! Jag förstår att det går bra för dig, Nina. Och, varför skulle det inte göra det efter all träning inför denna utmaning. Jättetrevligt att läsa dina kommentarer.
SvaraRaderaMålet närmar sig med stormsteg och jag ser framemot att se bilder från Paris,
Kram från Berit